20år & mamma till en vild 2åring!

Att sitta och läsa din blogg om ditt misslyckade liv och din hemska depression får mig faktiskt bara att börja asgarva! Tyck att jag är en hemsk människa gör de men lyssna på dig själv, du skriver att du mår så hemskt dåligt för din pappa övergav er, behandlade er som skit och misshandlade er mamma!

Du jävla människa som skriver detta har gjort exakt så detta hänt mig och min 17år gamla lillasyster!
Du träffar min pappa, du får på något sjukt sätt min pappa till att släppa alla sina nära och kära för att DU ska få din lilla drömfamilj! DU får MIN pappa att strunta i sina egna barn för de är DU som bestämmer, MIN pappa var den bästa pappan i världen tills DU dök upp, MIN pappa lovade Mig och min lillasyster att han aldrig någonsin skulle vilja skaffa några fler barn efter att han och mamma skiljt sig han skulle aldrig kunna vara tillsammans med någon som hade små barn för han ville lägga all sin energi på sina egna barn, han skulle aldrig någonsin sätta sig i ett renoveringshus igen för de skulle ta för mycket tid, tiden han ville lägga på OSS, han lovade oss att han ALDRIG skulle flytta långt från oss!

Sen kom DU, med din FYRA små barn, ni köper hus i HÖLLVIKEN i ett jävla renoveringsobjekt, ni GIFTER er åker på smekmånad och lever ert lyckliga liv där nere med väggar fyllda med bilder på DINA barn, leksaker och kläder från DINA barn!

Men jag ska nog också uppsöka hjälp eller börja blogga en jävligt patetisk "tyck synd om mig" blogg!

För min pappa skiter också i mig (pågrund av dig) min pappa skadar mig också psykiskt (pågrund av dig)

Jag kommer alltid att förlåta min pappa för de är just det han är MIN PAPPA, men jag kommer aldrig förlåta eller kunna se dig igen för du har fått MIN pappa att missa (änsålänge) 2år av MIN sons liv, två år som aldrig kommer tillbaka!

Tänk på de nästa gång du skriver ett deppigt jävla inlägg, tänk på vad du gör mot oss!

// en deppig jävla styvdotter!!!

Jag älskar att läsa förlossningsberättelser så ja kände att jag också ville skriva en inte för de finns så mycket att skriva om den men lite är där ju ;P


Whilmer var beräknad till den 1 Januari 2010, men självklart ville han inte titta ut den dagen.
Den 7 Januari hade jag en bokad tid hos barnmorskan där skickade hon en remiss till kk i lund eftersom hon misstänkte havandeskapsförgiftning, men eftersom jag hatar sjukhus så vägrade jag åka in.

Dagen efter alltså den 8 Januari så fick ja huvudvärk och märkte själv hur svullen jag var i ansiktet och barnmorskan hade sagt att dom skulle sätta igång mig om jag åkte in så då satte vi oss i bilen och åkte in, dom tog lite prover som visade ytterst lite förändringar på levervärdet men ville lägga in mig ändå, men nix Aldrig att jag ligger på ett sjukhus om dom inte skulle sätta igång mig, så vi körde hem igen men fick lova att ja skulle komma in direkt när ja vaknade för att ta nya prover, sagt och gjort vi åkte in dagen efter men ingen bättre lycka eller förändring direkt.

Jag åkte fram och tillbaka hela helgen fär att ta prover eftersom som vägrade sätta igång mig fast proverna visade förändringar på leverprovet?

Måndagen den 11 Januari åkte vi in till lund vid 14,00 tiden och jag kan ju säga att dom vågade inget annat än att sätta igång mig :P

klockan 16,45 kom en kvinna in på mitt rum och berättade om hur dom skulle sätta igång mig och varnade att när man sätter igång en kvinna med gele som jag fick så kunde de ta 24-48 timmar innan barnet va ute, jaja sätt bara igång mig nån gång fick hon till svar :P

17,00 fick jag första omgången gele, jag fick ligga 30 minuter för att de inte skulle rinna ut sen sprang jag och mamma ner på blocket och käkade lite mat, när jag helt plötsligt från ingenstans får PANIK ont när vi suttit i 45 min kanske, trodde något var fel eftersom bm sa att det oftast skulle ta 2-3 omångar gele innan värkarna började kännas alls, vi åt snabbt upp sen gick vi tillbaka. 

18,30 ungeför var vi uppe på kk igen, fick ligga med ctg i 30 min sen kände dom på mig och jag var öppen 6 cm.

Så 1,5 timme efter första omgången gele och 15 min efter ja känt första värken hade ja öppnat mig 6 cm :P

Bm tog vattnet direkt efter hon känt hur mycket jag var öppen, efter det fick jag lustgas sen efter 15 min ryggmärgsbedövning, efter den va jag i himmelriket, kände inte en ända värk :P

Dom bytade personal där vid kl 21 och jag gav den nya bm tydliga instruktioner att han skulle vara ute innan kl 00 för annars skulle jag vara tvungen att köpa en födelsedagspresent till min lillasyster (Min lillasyster lovade att om Whilmer föddes på hennes födelsedag så behövde ja inte köpa någon present och hon fyller den 11 januari ;P )

kl 21, 15 precis efter jag diskuterat med bm fick ja första krystvärken, 21,50 föddes världens finaste Ulf Whilmer Harald Wikberg 3790g och 54 cm lång :)

Helt perfekt förlossning, hade värkar i ca 3,5 timme sen va han ute, sprack inget och han mådde toppen, det är verkligen något jag hade kunnat göra om, men fler barn blir de inte, min prins är mitt allt och min lillasyster fick världens finaste 15års present :) <3